LSS utredningen – 17 January 2019

Torsdagen den 9 januari presenterades LSS-utredningen. En utredning som tillsattes i maj 2016. Tanken var att minska kostnaderna för den personliga assistansen samt att finansiera nya LSS-insatser med de pengar som sparas på minskad assistansersättning. Senare, efter kritik, lades kravet på kostnadsbesparingar åt sidan. Utredningen behövde inte fokusera på detta. Det går dock inte bortse från att den presenterade utredningen inbegriper förslag för att minska statens kostnader.

Om förslagen genomförs beräknar utredningen att statens kostnader kommer att minska med cirka 600 miljoner kronor varje år. Utredningen beräknar att kommunernas kostnader samtidigt ökar med mellan 300 miljoner och 400 miljoner kronor om året. Utredningen föreslår att den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2022.

Tre nya LSS insatser föreslås:

Barn under 16 år får en ny insats, personligt stöd till barn. Barn som idag har personlig assistans ska således inte längre få det. Den nya insatsen föreslås bli kommunal. Här finns det uppenbara risker att en kommuns ekonomi avgör hur omfattande detta stöd kommer att bli. Kommunen avgör också om insatsen får utföras av privat anordnare eller om det ska ske i kommunens regi. Utredningen vill även att det ska ställas högre krav på kompetensen hos dem som arbetar med barn. Med det sagt kommer sannolikt insatsen att bli dyrare än idag. Oklart är om föräldrar fortfarande kan anställas som personal till sina barn. Möjligen kommer det att vara upp till varje kommun att avgöra.

Personer över 16 år kan få förebyggande personligt stöd. Även denna insats föreslås bli kommunal med samma begränsningar och frågor som ovan. Stödet kan beviljas om de på grund av en stor och varaktig psykisk funktionsnedsättning har omfattande behov av hjälp, som förutsätter ingående kunskaper om honom eller henne. Stödet innefattar även praktiskt hjälp. Personerna som omfattas är de som idag får assistans med det femte grundläggande behovet som stöd, ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade”.

Personlig service och boendestöd är den tredje insatsen som tillkommer. Även den i kommunal regi. Insatsen innefattar praktisk hjälp i hemmet, motivationsåtgärder, ledsagning, stöd vid föräldraskap och annat motsvarande stöd som den enskilde har behov av för sin dagliga livsföring. En insats som bland annat ersätter nuvarande ledsagarservice.

 

Vidare föreslår utredningen att staten ska ta hela ansvaret för personlig assistans, vilket vi på Passal tycker är bra. De problem som ovanstående insatser kan stå inför kommer den personliga assistansen då att slippa. 20-timmarsgränsen kommer att tas bort, då den endast syftade till att avgöra om insatsen skulle erhållas från Försäkringskassan eller kommunen. Personer riskerar då inte att handläggare från kommunen och Försäkringskassan gör olika bedömningar.

Idag får man en och samma schablonersättning per utförd assistanstimme, oavsett hur assistansen ser ut, när på dygnet den utförs osv. Schablonen blir kvar men kommer att differentieras. Den föreslås nu istället bli baserad på vem som arbetar och när arbetet utförs. Bla kommer ersättningen se olika ut beroende på om det är en extern assistent eller en assistent i hushållsgemenskap som arbetar. I schablonbeloppet ska även sjuklön inbegripas, vilket inte är fallet idag. Hur det kommer att slå är svårt att svara på.

En annan föreslagen förändring är att dubbelassistans inte kommer att beviljas om behovet av stöd kan tillgodoses genom bostadsanpassning eller hjälpmedel. Det ställer således högre krav på den assistansberättigade att bostadsanpassa och använda hjälpmedel.

LSS- utredningen konstaterar att ca 4200 personer med de nya förslagen kommer att bli av med sin assistans och istället få andra insatser. Mellan 15000-20000 personliga assistenter påverkas av förändringen. Och man spekulerar i att ca 20-25 procent av assistansanordnarna kommer att försvinna.

Fredrik Borelius, näringspolitisk expert hos Vårdföretagarna har uttalat sig om utredningen. Han svarade bland annat på följande fråga:

Vi har läst och hört om flera anmärkningsvärda förslag från utredningen. Är några mer sannolika att de blir av än andra?

Sannolikt kommer en utredning tillsättas av den nya regeringen för att se ifall regeringen ska/kan ta över totalansvaret för assistansen. Diskussioner har även förts från flera håll om i vilken omfattning anhöriga bör utgöra assistenter. Däremot tror jag inte att det blir något av de kontroversiella förslagen som att ta bort assistansen för barn under 16 år. I dag finns ingen politisk majoritet för detta.

Med tanke på att så många människor kommer att påverkas, både assistansberättigade, personliga assistenter och företag finner han det heller inte troligt att förslagen genomförs. Även om han samtidigt säger att ”riksdagen har beslutat om knasiga saker förr”.

Avslutningsvis vill vi på Passal säga att LSS-utredningen handlar om just förslag. Förslag har även kommit tidigare, i andra utredningar. Och mycket av det som har föreslagits har aldrig blivit verklighet. Vi förstår om man känner oro. Särskilt med tanke på att assistansen för många redan, under de senaste åren, har minskat eller tom blivit indragen. Men vi har svårt att se att förslagen, i sin helhet, i denna utredning kommer att bli något annat än just förslag. Däremot ser vi det som sannolikt att staten kommer att ta över totalansvaret för assistansen. Och vi ser det som viktigt och betydelsefullt att påverka i den mån man kan. Och som vi tidigare har nämnt så sitter vår ägare Kerstin Leufvén i branschstyrelsen för personlig assistans, inom Vårdföretagarna, och där har vi möjlighet att påverka. Vårdföretagarna arbetar ständigt med att ha möten med ledande politiker, genomföra seminarier och ta fram informationsmaterial för att öka deras kunskapsnivå.