Om Barnens Passal
Det är onekligen så att insatsen personlig assistans har stor påverkan för en person med funktionsnedsättning. Den skapar både möjligheter och hinder. En del av dem som använder personlig assistans är barn och för dem kan insatsen bli avgörande för delaktighet i samhällslivet.När det gäller delaktighet och medbestämmande tenderar vi sammankoppla detta med personlig mognad. Vårt samhällsystem bygger på att ansvar kommer med ålder och mognad. Vi skall kunna utföra vissa moment innan vi får rätten att bestämma över oss själva. För många av våra barn kommer de grundläggande behoven alltid kvarstå. De kommer kanske till och med öka med åldern. Barnens Passal gör därför en viktig skillnad i att personlig mognad och medbestämmande inte bör sammankopplas med egenutförande.
Delaktighet och medbestämmande är demokratiska rättigheter. Vi föds in i systemet med det kommer inte självmant. Vi måste träna på det under hela livet. Skolan och fritiden är demokratiska utmaningar för våra barn och unga. Dagligen utsätts man för yttre och inre press som utmanar våra tankar. Många barn och ungdomar med funktionsnedsättningen saknar de naturliga miljöerna där demokrati tränas. Man befinner sig i tillrättalagda ”vuxna” världar med fokus på individen. En värld där man inte utsätts och ”får träna” på samma sätt.
Insatsen personlig assistans är en enorm möjlighet. Om vi kan skapa en assistanssituation ur ett barnperspektiv, där lika mycket fokus vilar på barnets vilja som förälderns så har vi kommit långt. Assistenter som är trygga i sin yrkesroll och ser sig själv som ett hjälpmedel för barnets utveckling. Till samhällsmedborgare, precis som du och jag.